Golvrengöring på Kunsthistorisches Museum i Wien (intervju)

Dammbindande torkning skyddar konsten

”Dammbindande torkning förhindrar att dammet lägger sig på vår konst, och bidrar därmed till att bevara våra utställningsföremål”

Kunsthistorisches Museum i Wien (KHM) är ett av världens främsta museer. De utställda föremålen är värdefulla och måste skyddas. Sedan många år väljer underhållschef Thomas Gaisberger dammbindande torkning med Masslinn-engångsdukar för golvrengöringen. I denna intervju förklarar Thomas Gaisberger varför detta är den bästa metoden i utrymmen med känsliga konstföremål, och vilka fördelar den har jämfört med dammsugning.

Thomas Gaisberger, vad får besökarna uppleva på KHM?
Kunsthistorisches Museum i Wien grundades under kejsar Franz Josef för samlingar tillhörande kejsare och ärkehertigar av den Habsburgska ätten. De många praktfulla konstskatterna gör att museet räknas till ett av världens främsta. På vårt museum kan besökare uppleva 5 000 år av konst- och kulturhistoria i form av målningar, guldsmide, skulpturer och mynt. Louvren i Paris har sin Mona Lisa, men här förvarar vi den berömda Saliera, Frans I:s saltkar, av Benvenuto Cellini och Bruegels Bondbröllop. Hos oss hittar man målningar med ett försäkringsvärde på upp till 50 miljoner euro, och med ett marknadsvärde som är avsevärt högre än så.

Vilka är utmaningarna vid rengöring i ett museum? Skiljer de sig från utmaningarna hos klassisk rengöring i byggnader?
Absolut! Medan städföretag som rengör i byggnader främst fokuserar på effektiviteten, så måste vi främst tänka på att bevara värdet hos och hantera våra konstverk på rätt sätt. Det spelar ingen roll om en rengöringsmetod är snabb, om den samtidigt påverkar våra konstverk negativt på lång sikt. Det börjar redan med själva byggnaden: Vårt museum huserar i en kulturminnesmärkt byggnad – vi kan alltså inte bara riva byggnaden och bygga nytt. Därför måste all rengöring ske med yttersta varsamhet. Vi använder rengöringsmaskiner i entréområdet, men inte i de enskilda salarna där konstsamlingarna finns. Detta för att inte riskera att skada skulpturer eller väggdekorationer. Vi måste också vidta särskilda åtgärder för våra konstskatter. Det ställer höga krav på rengöringsmedel och -redskap vad gäller innehållsämnen, utsläpp, tolerans mot skadliga ämnen (VOC), fuktbildning och frånluftsgenerering. Dessutom har vi många känsliga material, till exempel stucco lustro, alltså marmorimitation. Sådana material måste rengöras med en mycket skonsam metod. Förresten: Det är inte bara våra konstverk som är värdefulla och måste behandlas aktsamt, utan även de hjälpmedel som används för att visningen ska bli så bra som möjligt. Ett vitrinskåp i vår konstkammare kostar till exempel mellan 15 000 och 25 000 euro, och en speciell ram till ett konstverk kan gå på flera tusen euro.

Vilken är din roll på museet?
Jag är en av flera teamchefer som ansvarar för underhållet av alla museibyggnader inom KHM-museiföreningen. Jag fungerar lite som spindeln i nätet och är ansvarig för totalunderhållet av byggnaderna, städningen, och flera andra interna och externa hantverkstjänster. Det interna underhållskonceptet planerar jag in på årsbasis och sedan kontrollerar jag att allt sköts enligt planen. KHM-museiföreningen har en egen, professionell Facility Management-avdelning (FM) där alla viktiga FM-områden (klimatstyrning, byggnadsteknik, el- och ljusteknik, säkerhetsstyrning och andra tjänster), så även underhållet, hanteras centralt. Allt jag gör innebär noggranna överväganden och åtgärder för att bevara värdet hos de konstföremål som finns i lokalerna. Varje dag ser jag och mina team till att allt fungerar och att besökarna kan njuta av en trevlig och säker upplevelse hos oss.

Får du också rengöra konstverken?
Nej, konstföremålen är det bara restauratorerna som får vidröra. Men vi rengör noga områdena nära konstverken (t.ex. golvet framför en tavla eller sockeln på en skulptur). Jag och mitt team måste se rengöringen ur tre olika perspektiv: Besökarna förväntar sig rena lokaler, restauratorerna önskar största försiktighet med tanke på värdebevarandet och vi som team vill utföra rengöringen så effektivt som möjligt. Jag bedömer alltså varje rengöringsprocess genom tre olika par glasögon – även om det bara ser ut som om jag bär ett par (skrattar).

Vilka typer av smuts hanterar ni på museet?
Det största problemet är lös smuts som besökarna tar med sig in i museet: Vägsmuts på skorna, skräp från skorna och så hårstrån och hudavlagringar som bildar damm. Människan är nämligen den största orsaken till damm. Dessutom hanterar vi hårt bunden smuts från till exempel utspillda drycker (syrahaltiga drycker angriper marmorgolvet) eller fläckar orsakade av sand och salt som används som halkbekämpning och som fastnar på skorna.

Vilka rengöringsmetoder använder ni för den typen av smuts?
Hårt sittande smuts kan vi ta bort med våttorkning eller med kombiskurmaskin, men för lös smuts finns det bara ett sätt som gäller: dammbindande torkning med Masslinn-engångsdukar från Wetrok.

Hur fungerar dammbindande torkning?
Man spänner fast en dammtorkningsduk på dammtorkningsredskapet – sen är det bara att sätta igång. Utrymmet torkas med pendlande rörelser. Någon gång byter man sida på duken, och när man är klar kastar man engångsduken. Till marmorgolven i kupolsalen, i konstkammaren och i trapphuset använder vi de vita Masslinn-dukarna och till parkettgolven i tavelgalleriet använder vi de gula Masslinn-dukarna. Skillnaden är att de gula dukarna även har en oljeimpregnering. Vid torkningen binder oljan dammet i duken och förhindrar att dammpartiklar virvlar upp.

Varför väljer du dammbindande torkning framför dammsugning?
När man dammsuger virvlar dammet upp och en del av det uppsugna dammet åker tillbaka ut i luften, trots avancerade utblåsfilter. Om vi skulle dammsuga hela rummet skulle det vara skadligt för våra konstverk, bland annat eftersom dammet fastnar. Det är nämligen så att dammet bildar en beläggning. Det innehåller bakterier och mikroorganismer som påverkar våra konstverk på lång sikt och kan skada dem. Det händer inte med Masslinn-dammtorkningsdukar: I princip allt damm samlas upp och binds i duken. Vårt parkettgolv har redan hunnit bli lite till åren och har en del mellanrum, där dammet gärna fastnar. Dammtorkningsdukarna ser till att det inte samlas något damm där heller – det skulle vi aldrig klara med dammsugaren.  Dessutom har dammbindande torkning en betydligt högre ytkapacitet jämfört med dammsugning. Därför använder vi dammbindande torkning på alla stora ytor (parkett- och marmorgolv). Vårt motto är: maximal borttagning av damm i rummen utan att det virvlar upp. Men vi har inte helt övergett dammsugaren. För rengöring av taklister och andra takdetaljer, socklar och under radiatorer kompletterar vi med en Wetrok torrdammsugare.

Du nämnde den höga rengöringskapaciteten hos dammbindande torkning – hur mycket yta rengör ni varje dag med dammtorkningsdukar?
På Kunsthistorisches Museum är det varje dag omkring 9 000 kvadratmeter, i museiföreningens samtliga byggnader är det nog ytterligare 15 000 kvadratmeter samlingsytor samt flera kontorsytor. För att rengöra effektivt använder vi den 93 cm breda varianten av Wetroks torkningsredskap (Balit 930). Till kontorsytorna använder vi däremot det 56 cm breda Balit-redskapet.

I museets kupolhall står stolar och soffor för besökarna mitt i rummet – hur löser man det med dammtorkningsredskapen?
Dammtorkning funkar perfekt även i möblerade rum. När situationen kräver att man torkar under sittplatserna under dagen använder vi helt enkelt ett smalare torkningsredskap på 56 cm (Balit 560). Vi dammtorkar rummen varje dag på morgonen innan museet öppnar – med upp till 5 000 besökare per dag skulle det knappast vara möjligt under öppettiderna (skrattar). En gång i veckan töms rummen dessutom helt för att rengöras mer noggrant. Då använder vi det breda dammtorkningsredskapet och klarar av stora ytor på kort tid.

Har ni testat dammtorkningsdukar från andra tillverkare? Om ja, vad tyckte ni?
Ja, vi har testat dammtorkningsdukar från andra tillverkare flera gånger. Vår bedömning är att deras rengöringsförmåga är otillräcklig. Masslinn-dukarna från Wetrok är visserligen lite dyrare i inköp än andra dammtorkningsdukar, men deras kvalitet är oslagbar. Oljeimpregneringen binder alla typer av damm, från större partiklar till findamm. Det är denna kvalitet vi vill ha, och som vi kommer att förlita oss på även i framtiden.

Kombinerar ni dammbindande torkning med våttorkning? Om ja, på vilket sätt?
Vi är faktiskt väldigt restriktiva med våttorkning, eftersom det är en metod där mycket kan gå fel och få förödande konsekvenser. Vid en överdosering kan golven bli hala, använder man fel moppar eller för mycket vatten kan golvet få bestående skador. Sådana fel kan ofta bara åtgärdas med en tidskrävande grovrengöring. Parkettgolven i utställningslokalerna genomgår inte någon regelbunden våt rengöring, utan fukt- eller våttorkas bara om det verkligen behövs. Annars räcker det med dammbindande torkning. Vid regn eller på vintern behöver vi förstås våttorka lite oftare, eftersom det blir smutsigare då. Vid våttorkningen använder vi våttorkningsredskap och förfuktade moppar. Vår grundregel är att avlägsna lös smuts med dammtorkningsdukar innan varje våttorkning. Något annat vore kontraproduktivt och dammet skulle spridas överallt på grund av fukten.

Hur viktig är utbildningen vid dammbindande torkning resp. vad lär du ut till teamet?
I princip är metoden väldigt enkel, och risken för felanvändning är därmed låg. Vår rengöringspersonal är experter på rengöring, det gäller såväl intern som extern personal. Ändå är det viktigt med regelbunden utbildning. Då visar jag personalen hur de rör sig optimalt med dammtorkningsredskapet i rummet, till exempel att redskapet behöver skjutas framåt vid kantrengöring medan rengöringen på öppna ytor sker med pendelliknande rörelser. Även ergonomin är viktig: För bästa möjliga kroppshållning ska städpersonalen ställa in dammtorkningsredskapets teleskopskaft i höjd med hakan. En sak är absolut förbjuden: Dammtorkningsredskapet får ALDRIG lutas mot väggen, eftersom det kan skada konstföremål eller väggbeklädnader.

Du nämnde extern rengöringspersonal – har ni lejt ut olika delområden? Om ja, vilka?
Hos oss delas rengöringen in i tre områden: rengöring av utställningsområden och konstsamlingar, rengöring av övriga besöksutrymmen och specialrengöring. Samtliga utrymmen där vi förvarar konst rengörs av vårt interna rengöringsteam, både vad gäller daglig rengöring och specialrengöring. Beträffande specialrengöring så är det jobb som att slipa parketten eller dammtorka dekorationer på över femton meters höjd. Mindre känsliga utrymmen, till exempel entréområde, kontor och restaurang, rengörs av vår externa rengöringspartner med lång erfarenhet.

Masslinn-dammtorkningsdukarna har uppvisat fantastiska resultat i FIGR-testet och är Cradle-to-Cradle-certifierade. Hur viktiga är sådana externa utmärkelser och omdömen för er?
Självklart har vi våra egna testmetoder för att kontrollera rengöringsprodukterna minutiöst. Vi vet alltså även utan FIGR-testet hur effektiva dukarna är för dammborttagning (ler). Men sådana här marknadsundersökningar och utmärkelser ger också en bra fingervisning, särskilt certifieringen med miljömärkningen Cradle-to-Cradle är viktig för oss. Även vi håller på att certifiera oss som en miljövänlig verksamhet. Då är det ett stort plus om man som verksamhet redan har använt miljömärkta rengöringsprodukter i flera år.

Vilka företag skulle du rekommendera att använda dammbindande torkning med Masslinn-dukar?
Alla som vill ha en effektiv och hygienisk metod för dammborttagning. Särskilt museer/kyrkor (dammkänsliga objekt), hotell eller vårdinrättningar (förebygger att virus och bakterier sprids genom damm) kan ha stor nytta av metoden med dammbindande torkning med engångsdukar.

Varför har ni valt Wetrok som huvudleverantör av rengöringsprodukter?
Wetrok-teamet sätter sig in i utmaningarna med våra lokaler och erbjuder en individuell, effektiv och hållbar lösning för varje problem. Där räds man varken arbete eller omfattande tester för att ta fram den bästa lösningen för oss. För rengöringen av vitrinskåp krävdes det till exempel tester för att välja det perfekta glasrengöringsmedlet för just oss. Experterna på Wetrok kom fram till att typen av tensider som ingår i blandningen avgör om våra specifika glasrutor blir klara och utan ränder eller mjölkiga efter rengöringen. Även för skyddsbehandlingen av våra trägolv med Wetrok Polish så var experterna från Wetrok här och besökte oss på plats, gav råd och tog fram den bästa appliceringsmetoden med de lägsta utsläppen. Även ett beläggningsmedel kan nämligen utgöra en risk för målningarna. Vi uppskattar det där lilla extra som Wetrok alltid gör för oss, och därför köper vi sedan flera decennier tillbaka våra rengöringsmedel av Wetrok.

Videoinstruktioner:
dammbindande torkning – så går det till

Ta reda på mer:
Masslinn specialsida
Masslinn produktdetaljer