Intervju inifrån forskningslaboratoriet

Så här utvecklades rengöringsgranulatet

”Det är dags att hitta nya sätt”

Som första tillverkare i världen har Wetrok lyckats utveckla ett rengöringsmedel av granulat. I denna intervju ger kemichef Irene von Büren och kemiutvecklingschef Remo Wild en exklusiv inblick i hur granulatet togs fram. Ett samtal om inspiration som hämtats från tunnelbyggen, om bristande kunskaper i matematik och om vad patentet har gemensamt med ett glas whiskey.

Irene von Büren, i flera decennier har man arbetat med flytande rengöringsmedel. Varför ska man byta till granulat nu?

Irene von Büren: Eftersom rengöring i modern mening inte är någon isolerad verksamhet, utan en helhetsprocess. Tidigare fanns det bara ett enda krav på rengöringsmedel: De skulle göra rent. Men idag är kraven mycket mer komplexa. Kunderna bryr sig också om hur enkel produkten är att använda, hur säker den är för personalen, hur den transporteras och hur den påverkar miljön. De vill ta ansvar för sin personal och för miljön – och det vill vi hjälpa dem med! Med granulatet har vi nämligen hittat en lösning som kan uppfylla de här kraven bättre än något flytande rengöringsmedel. Det är dags att hitta nya sätt!

Rengöring med granulat – alla är nog inte säkra på vad det innebär. Hur fungerar det?

Irene von Büren: Det är faktiskt väldigt enkelt! Granulatet är förpackat i små, separata påsar, som beroende på sort väger mellan 5 och 25 gram. Städpersonalen öppnar granulatpåsen, blandar granulatet med vatten och sedan är det bara att sätta igång. En påse innehåller exakt rätt mängd för en användning. För WC-rengöringsmedel behövs alltså en påse per toalettstol.

Remo Wild, du har varit involverad i utvecklingen av granulatserien sedan dag ett. Hur kom Wetrok på idén att ta fram ett granulat för rengöring?

Remo Wild: Roten till produktutveckling är nästan alltid ett problem som kunden har. Här har vi tagit oss an det kanske största problemet i branschen, nämligen överdosering. Vi ville ta fram en produkt som gjorde att städpersonalen helt slapp doseringsmomentet. Alltså ingen manuell dosering och inget doseringssystem. Det kan jämföras med bekvämlighetsfaktorn som man tagit fasta på i livsmedelsbutikerna: I stället för att handla kött, grönsaker och pasta och sedan kombinera detta i rätt mängd och laga maten, så kan kunderna helt enkelt köpa en färdigrätt. Färdigrätter är bara att värma, man behöver inga matlagningskunskaper och får mer tid över till annat. Färdigdoserade granulatpåsar ger samma fördelar.

Irene von Büren: Anledningen till överdoseringen är inte bara den spridda missuppfattningen ”ju mer rengöringsmedel, desto renare”, utan kan ofta bero på begränsade matematiska kunskaper. Under våra städutbildningar upplever vi ofta att personalen har stora problem med att räkna rätt vid doseringen. Till exempel: Om uppgiften är att blanda till en liter 5-procentig lösning, så är vissa osäkra på om rengöringsmedlet då ska utgöra 5 procent av en liter, eller om de ska tillsätta de 5 procenten till en liter. Med Granuline kan vi helt eliminera förarbetet och fallgroparna.

Varför valde Wetrok just granulat och inte pulver eller tabletter?

Remo Wild: Vid första anblicken ligger pulver eller en tablett med upplösningsbar plastfilm nära till hands – vi är ju redan vana vid detta till våra diskmaskiner och tvättmaskiner. Men där löses medlet upp med hjälp av varmt vatten, en viss verkningstid och ett automatiskt tvättprogram. De här underlättande omständigheterna har vi inte i lokalvården. Rengöringsmedlet måste fungera direkt, utan verkningstid, utan att blandas runt och med kallt vatten. Här visade våra försök med pulver eller tabletter av pressat pulver antingen att de inte löstes upp tillräckligt bra, eller att det tog för lång tid.

Irene von Büren: Där lärde vi oss en viktig läxa: Ett medel som inte löser upp sig bra, rengör inte bra.

Hur fortsatte utvecklingsprocessen och hur kom ni fram till lösningen med granulat?

Remo Wild: Jag och mitt team har länge letat efter en lösning, och på vägen stötte vi på ett liknande fall i en annan bransch. När man bygger tunnlar använder man polymerer i väggarna. Polymeren lägger sig runt ytskiktet så att det bildas en suspension som repellerar – knuffar isär – vissa icke-önskvärda partiklar. Partiklarna förhindras helt enkelt från att klumpa ihop sig – de stabiliseras Min tes var följande: Om man kan stabilisera oönskade partiklar vid tunnelbyggen, varför då inte även använda metoden på smuts? Effekten kallas elektrosterisk stabilisering och är en kombination av sterisk och elektrostatisk stabilisering.

Så här fungerar det: Som stabil grund kombineras rengöringsaktiva ämnen (tensider) med elektriskt laddade molekyler. I nästa steg aktiveras tensiderna: De fuktar ytan och drar in smutspartiklarna direkt i brukslösningen. I det tredje steget fixerar de positivt laddade elektrostatiska molekylerna den negativt laddade smutsen helt i smutsvattnet. Lite förenklat kan man säga att den positiva laddningen fungerar ungefär som en magnet. Fixeringen hindrar föroreningarna från att klumpa ihop sig och åter fästa på ytan, vilket förbättrar rengöringsprocessen. Vi får helt enkelt ett antiredepositionsmedel.

Är det den här metoden som är anledningen till att granulatrengöringsmedlet är patenterat?

Remo Wild: Nja. Proceduren fanns redan – men vi är den första tillverkaren som använder metoden med elektrosterisk stabilisering för lokalvård. Vi har också tillsatt ett särskilt ämne i vårt granulat, som förstärker rengöringsförmågan ännu mer. Dessutom gör det att inte bara emulgerbara smutspartiklar, utan även de allra minsta partiklarna – till exempel findamm – kan lösas upp på svåråtkomliga ställen. Ett exempel: Om man spiller ut ett glas whiskey rinner vätskan inte ut över hela bordet, utan samlas på ett ställe (ytspänningen gör att vätskan ”drar ihop sig”). Vid rengöring däremot, är det viktigt att förhindra just detta. Vi vill ju att brukslösningen ska nå ända in i hörnen. Vårt särskilda ämne minskar ytspänningen extremt mycket och gör att städvattnet kan nå in i alla skrymslen och vrår. Den här förmågan är inte bara bättre än hos vanliga flytande rengöringsmedel, utan det hela sker också extremt snabbt – på mindre än en sekund. Tiden och värdet har tagits fram med hjälp av en tensiometer, en teknik som inte använts i det här sammanhanget tidigare och som vi har beviljats patent på.

Hur går det till när man tar fram en sådan produkt i laboratoriet? Vad måste man tänka på?

Remo Wild: Det är framför allt en sak som behövs för en innovation av den här typen, och det är tid. Startskottet gick redan 2012, då vi fortfarande befann oss på idéstadiet. Allt måste tänkas igenom noga innan man kan beställa de första testämnena. När ämnena är på plats får man fundera och prova sig fram till vilka ämnen och i vilken koncentration som ger bäst resultat. Det kan jämföras med att ta fram de rätta ingredienserna i en maträtt eller en parfym. Ibland tillverkade vi över 50 olika prover på en dag. Alla dessa har vi analyserat minutiöst. För några prover var det upplösningstiden, rengöringsförmågan eller spridningen över ytan som inte var tillräckligt bra. För några andra var det färgämnet, eller oönskade reaktioner som påverkade granulatets stabilitet negativt. Ärligt talat så var vi nära att lägga ned projektet tre gånger, eftersom vi inte var nöjda med resultaten. Dessutom fick vi vänta väldigt länge på vissa innehållsämnen, vilket försenade utvecklingsprocessen ytterligare. Men som så ofta i livet lönar det sig att vara envis, även när det gäller kemiteknik (skratt). Man får inte ge upp!

Irene von Büren: Redan från början har vi haft ett väldigt nära samarbete med vår tillverkare, som nu massproducerar granulatet. Företaget fick till och med låta bygga speciell anläggning för att torka och fylla på granulatet, eftersom det inte fanns någon sådan på marknaden. I slutet av 2016 hände det: Vi hade hittat det perfekta receptet på granulatet. Men innan de första tre granulaten kunde lanseras 2017, genomgick de hårda kontroller hos testkunder.

Vad tyckte testkunderna om granulatet?

Irene von Büren: Några var väldigt skeptiska till en början. Granulatet var ju trots allt en helt ny typ av rengöringsprodukt. Men efter en flera veckor lång testperiod var alla övertygade. Kunderna var lättade över att äntligen ha hittat en effektiv metod i kampen mot överdosering. Jag fick ofta höra att granulatet var lättanvänt, och att även oerfaren städpersonal kunde börja hantera det direkt. Den tydliga principen om en påse per användning förenklade användningen särskilt för städpersonal med bristande språkkunskaper. En kund berättade att hans personal tidigare hade överdoserat rengöringsmedlet med uppskattningsvis 25 procent. Han var mer än nöjd över att kunna spara in de pengarna tack vare granulatet.

För personalen är omställningar i rengöringsprocessen ofta förknippade med merarbete och skepsis. Vad tycker de om omställningen till granulatrengöringsmedel?

Irene von Büren: Ja, det innebär en omställning för personalen. Men det är en omställning som är bra för deras hälsa. De behöver inte längre lyfta upp 10-litersdunkar i lagerhyllorna eller släpa runt dem i lokalen. Allt som behövs är de lätta granulatpåsarna. Påsarna har en perforering och är lätta att öppna, så att personalen kan undvika hudkontakt med granulatet även om de skulle ha råkat glömma de obligatoriska handskarna.  Granulatet innehåller inte heller lösningsmedel, vilket finns i många flytande rengöringsmedel. De slipper alltså andas in hälsovådliga ångor.

Remo Wild: En annan avgörande faktor är att det inte finns någon vätska i produkten, så att vi helt och hållet kan utesluta konserveringsmedel. Det är ett viktigt bidrag till miljö- och vattenskyddet. Jag vill inte tänka på hur många ton flytande rengöringsmedel med biocider som hälls ut efter användning runt om i världen.

För vilka kunder eller lokaler passar granulatet bäst?

Irene von Büren:  För alla som har insett att rengöring idag handlar om mycket mer än bara rengöringsmedlet. Framför allt städfirmor uppskattar en betydligt mindre transportvolym, bättre kontroll över förbrukningen och möjligheten till anpassad distribution till olika lokaler. I Schweiz har redan flera namnkunniga städfirmor bytt till granulat i sin dagliga rengöring. Granulatet gör sig även väl i mindre lokaler, eftersom man till och med kan köra dit granulatpåsarna i en vanlig personbil. Inga tunga dunkar behöver släpas runt i lokalen, och städpersonalen kan bära med sig det granulat som behövs i fickorna på sina arbetskläder i stället för att använda en städvagn.

Remo Wild: Eftersom produkten är så enkel att använda lämpar den sig också väl för firmor som har stor omsättning i personalen. Inga kunskaper om dosering behöver lämnas vidare eller gå förlorade.

Ni talade även om att spara in på transporterna. Kan ni nämna några siffror?

Irene von Büren: Det största problemet är att man transporterar alldeles för mycket vatten, alltså det vatten som finns i flytande rengöringsmedel, helt i onödan. Med granulatet löser vi det problemet. Det är bara det verksamma ämnet för rengöringen, själva granulatet, som transporteras. Tänk så här: I stället för sex lastbilar med flytande kemikalier behöver du nu bara en enda lastbil med granulat. Man behöver heller inte köra tillbaka några tombehållare. Det får en enorm effekt på kostnaderna och koldioxidutsläppen! Enligt våra beräkningar minskar detta transportkostnaderna med ca 75 procent – i vissa fall ännu mer. Det här berättade en schweizisk städfirma för oss.

Ni framhäver att granulatet har låg miljöpåverkan. Varför är då inte påsen självupplösande? Vore inte det snällare mot miljön?

Irene von Büren: Jo, om man bortser från alla de andra omständigheterna. Vi har testat olika typer av självupplösande förpackningar. Problemet är att det tar tid att lösa upp förpackningen. Det är tid som städpersonalen inte har i sin vardag. En annan faktor är värmen. Diskmaskinstabletter löser upp sig snabbt och enkelt eftersom de används i varmt vatten. I städbranschen arbetar vi däremot med kallt vatten. Dessutom har vi sett att vissa material lämnar kvar små fragment, som sväller upp i vattnet. Dessa sätter inte bara igen filtret i kombiskurmaskinen, utan försämrar även den rengörande effekten. Till syvende och sist så är det rengöringsförmågan som är viktigast. Om en produkt inte gör rent, så spelar det ingen roll hur miljövänlig den är – kunderna kommer inte att köpa den.

Remo Wild: Dessutom skulle självupplösande förpackningar även kunna försämra säkerheten under användningen och på lagret. Den stora fördelen med granulatet är just att inga säkerhetsåtgärder krävs på lagret och att påsarna – särskilt om det gäller mindre lokaler – kan tas med i byx- eller jackfickan. Självupplösande påsar kan lösa upp sig i varm eller fuktig miljö på lagret, eller i städpersonalens byxficka. Detta kan leda till hälsovådlig exponering eller till att kemikalierna kondenserar. Sådana risker vill vi undvika till varje pris. Dessutom har vi problematiken med mikroplaster. Vattenlösliga påsar består i huvudsak av polyvinylalkohol. Denna polymer löser upp sig till små partiklar av mikroplast när den kommer i kontakt med vatten. Det är en omdiskuterad miljöfråga idag – man vill undvika mikroplaster, eftersom det tar lång tid för naturen att bryta ned dem.

I början av april 2020 tillkom två nya rengöringsmedel i granulatserien. Varför, och vilka produkter är det?

Irene von Büren: Våra kunder som redan använde granulatet önskade ett komplett sortiment för rengöring av hela lokalen. Tidigare saknades ett WC-rengöringsmedel och ett grundrengöringsmedel för sanitetsutrymmen. Med produkterna Granusan forte och Granubowl har vi kunnat kunnat täppa till luckorna.

En sista fråga: Går det att sammanfatta granulatets fördelar i en mening?

Remo Wild: Jag tänker på de där schweiziska arméknivarna, som innehåller fil, sax, korkskruv och en massa andra verktyg i en enda fickkniv. En sådan kan man jämföra granulatrengöringsmedlet med – de löser inte bara ett av de största problemen vid rengöring, utan även flera andra mindre utmaningar. Det ger ett komplett och enhetligt paket, som många kunder uppskattar.